tisdag 3 april 2012

Det sista hoppet

Författare: Cendrine Wolf och Anne Plichota

Oksas familj flyttar smått brådstörtat från Paris till London. Eftersom både Oksas
älskade farmor, baba Dragomira, och hennes bästa vän Gus familj, följer med i flytten är förändringen inte så stor och skrämmande för Oksa. Men det är däremot de olika saker som börjar hända när hennes trettonde födelsedag närmar sig. Ett mystiskt märke avtecknar sig på Oksas mage och hon finner sig själv besitta olika magiska förmågor. Samtidigt har hon fått en klassföreståndare som är en vidrig översittare och det finns även en elev på skolan som hon kallar "vandalen" som plågar henne. De nya förmågorna kommer fint till pass för att försvara sig mot dessa två. Samtidigt undrar Oksa om hon ska våga säga något om det hela till sina föräldrar, eller ens till sin bästa vän Gus.

Det blir inledningen på ett makalöst äventyr som kantas av många nya lärdomar för Oksa. Hon måste lära sig behärska sina magiska förmågor och lära sig allt om det märkliga land, Edefia, som hon härstammar ifrån. Detta samtidigt som fienden ständigt ligger på lur.

Den här boken beskrivs av förlaget som "ett fenomen" i hemlandet Frankrike. Författarparet gav ut den på egen hand efter att ha blivit refuserade av ett stort antal förlag. Sedan spred sig ryktet och en aktiv fanclub bildades. Nu är den andra delen redan på gång i svensk översättning. Den har så klart omnämnts som "en ny Harry Potter". Och visst har den många spännande ingredienser: magi, modiga barn, mystiska varelser, ett fjärran land i en parallell verklighet, häftiga strider och ond bråd död. Samtidigt är den väldigt - vad jag skulle kalla för - fransk. Oksa och Gus känns väldigt olika de svenska (och anglosaxiska) barnboksbarn vi är vana vid att möta. Detta är så klart en styrka, vi behöver annat än det gamla vanliga i barnlitteraturen. Och ändå befarar jag att det kommer att göra det svårt för boken att hitta sina läsare. Vi får väl se.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar