torsdag 21 juli 2016

Det lånade mörkrets riddare

Författare: Dave Rudden

Denizen är tolv år och bor på ett sånt där barnhem som förhoppningsvis bara finns i mellanåldersböcker nu för tiden. Fullt av ledsna barn med mer eller mindre krossade drömmar och mer eller mindre ondskefulla, eller i var fall uttråkade, vuxna. Strax efter hans trettonde födelsedag får han plötsligt veta att han har en faster och att denna faster vill träffa honom. Denizen har inga höga förväntningar, vem denna faster än är så har hon hållit sig undan från honom de elva år han bott på barnhemmet, så hon kan ju inte vara någon bra person. Men han hoppas i alla fall kunna ställa frågor om sina föräldrar som han vet är döda, men som han inte var något annat om.

Den som hämtar honom på barnhemmet är definitivt inte hans faster. Mannen, som presenterar sig som Grey, har hållning som en militär och leende som en inbrottstjuv. På bilresan mot Fasterns hus inträffar en incident av övernaturligt slag, som ställer Denizens världsbild på ända. Så när han upptäcker att hans faster bor in ett borgliknande hus, är ledare i en kader av en hemlig riddarorden, vars uppgift är att bekämpa de mörkerkrafter som sipprar in i vår värld från parallellverkligheten Tenebrae, är han lite förberedd.

Man hade ju kunnat tro att det var svårt eller kanske omöjligt att spinna fram en helt ny och spännande fantasyskapelse om kampen mellan ljus och mörker, ont och gott. Men Rudden lyckas med att ge oss något som är både spännande och lite annorlunda, trots den slitna (i barnbokssammanhang) barnhemsinledningen. Språket är målande, späckat av metaforer och stundtals humoristiskt. Denizen är en ovillig hjälte, liksom Harry Potter är han ofta rädd och känner sig feg. Men han har precis som Potter också en känsla för rätt och fel och en starkt behov av att försvara de han tycker om och de som är svagare än han. En bok för alla som är sugna på ett riktigt härligt fantasyäventyr.

Modernista, 272 sidor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar