Hayley flyttar tillbaka till sin pappas uppväxtort efter att i många år kuskat runt på vägarna i sin pappas lastbil. Där har de bedrivit hemundervisning och flytt från de demoner som jagar pappan efter krigstjänstgöring. Att ta hand om sin krigstraumatiserade pappa har Hayley fått göra i många år, men nu ska hon också hantera att gå i high school och sköta sin skolgång. På plussidan finns dock att hon trots allt hamnar i ett sammanhang. Hon får vänner. Granntjejen Gracie och hennes pojkvän Topher och Finn, som kanske är mer en en vän.
Hayleys pappas tillstånd verkar inte alls förbättras av att de har slagit sig till ro, tvärt om förvärras det dag för dag. Han dricker mer och mer och han kan inte behålla något jobb. Både han och Hayley bär på sådana mängder av bortträngda minnen och har många oläkta sår i bagaget. Nu tränger de sig på, dessa skärvor av minnen, och till sist finns det ingen möjlighet för Hayley att hålla ihop det hela, tillvaron kantrar på ett mycket oroväckande sätt.
Det här är en rå skildring av den förfärliga tillvaro ett barn till en krigstraumatiserad förälder kan uppleva. Hayley är en bra människa, hon är smart, har humor och styrka, men pappans problem har silats ner till henne, även hon är märkt av ett krig hon aldrig deltagit i. Även hon är traumatiserad. Det är en skarp kritik av hur USA fallerat i att hjälpa sina soldater efter tjänstgöringen och en påminnelse om hur många barn är prisgivna åt uppväxtvillkor de inte förtjänat.
Lavender Lit, 366 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar